Studie av nya behandlingsprinciper vid akut hälsenebristnin
100 brustna hälsenor kommer att deltaga i studien vid ortopeden, Mölndals Sjukhus – en studie som jämför modifierad kirurgisk teknik och icke-kirurgisk behandling kombinerad med tidig rörelseträning och belastning.
Min hälsena är nummer 82 i studien och ingår i gruppen icke-kirurgisk behandling. Med mina ord är jag del i en undersökning där hälsenan antingen opereras eller ska läka ihop av sig självt med lite hjälp på vägen. Skillnaden är att om hälsenan opereras kan man börja träna tidigare och om inte ska man böja och sträcka tårna ungefär 840 gånger om dagen och ca 47 000 gånger under 8 veckor och sen utökas träningen. I båda fallen får man stödja på foten.
Det gick inte att välja vilken behandling jag ville genomföra i studien, om jag tackade ja drogs en "lott" som bestämde vilken behandling jag skulle få.
INFORMATION OM HÄLSENEPROJEKTET
Bakgrund och syfte
Akut hälsenebristning är en vanlig skada som ofta är förknippad med motionsidrott. Behandlingen vid akut hälsenebristning är mycket omdiskuterad och man kan idag inte säkert avgöra vilken behandlingsmetod som ger bäst resultat. Behandlingen kan göras med eller utan operation men alltid i kombination med olika typer av ortos (plast-stövel) eller gips. Även rehabiliteringen varierar mycket mellan olika studier. Tidigare behandlingsmetoder innebär att foten hålls mer eller mindre låst i gips eller ortos hela behandlingstiden, d.v.s. cirka 8 veckor.
Det finns idag vetenskapligt stöd för att tidig aktivering av senan är gynnsamt för läkningen av senan. Vi avser med den planerade studien att undersöka om det finns möjligheter att förbättra behandlingen jämfört med gängse teknik. Syftet är också att följa läkningsförloppet i samband med behandling av akut hälsenebristning och undersöka om det finns tecken på att tidig aktivering och belastning är gynnsamt och bidrar till en snabbare normalisering av senvävnad och hälsenefunktion.
I den aktuella studien jämföres kirurgisk och icke-kirurgisk behandling och samtliga patienter som ingår i studien kommer att använda en ortos som tillåter tidig kontrollerad rörelseträning och belastning.
Förfrågan om deltagande
Patienter med akut bristning i hälsenan som inkommer till ortopedkliniken i Mölndal kommer att tillfrågas om deltagande i denna studie.
Hur går studien till?
Den som väljer att delta kommer att enligt ett på förhand uppgjort schema väljas till endera kirurgisk behandling med tidig träning och ortos i 6 veckor, alternativt icke-kirurgisk behandling med ortos i 8 veckor. Patienten kan inte själv påverka val av behandling och har heller inte möjlighet att välja studiens behandlingar om patienten inte önskar deltaga. Behandling sker då enligt klinikens aktuella behandlingsregimer.
Patienter som väljer att medverka i studien följs av läkare och sjukgymnast inom ramen för detta projekt och både svara på enkäter och göra mätningar av hälsenefunktionen. Enkäterna tar ca 20 minuter att svara på och upprepas vid fem tilfällen (i samband med skadan, samt vid 3, 6 och 12 månader samt efter ca 5 år). Mätningarna genomförs på Lundbergslaboratoriet för Ortopedisk forskning (Sahlgrenska) och tar ca 60 minuter.
Vilka är riskerna?
Enligt bedömning kommer inte att patienten att utsättas för ytterligare risker, utöver normalt förekommande efter hälsenebristning till följd av deltagande i studien. I flera studier har kirurgisk behandling givit något lägre risk för så kallad re-ruptur, d.v.s .att senan går av igen, jämfört med icke-kirurgisk behandling. Detta får dock vägas mot en viss risk för komplikationer i samband med operation, bl.a. en liten risk för infektion, besvärande ärr och nervskada på ytliga hudnerver. Med hänsyn till detta tycks kirurgisk och icke-kirurgisk behandling kunna ge jämförbart slutresultat.
Finns det några fördelar?
De patienter som deltar i studien kommer att kunna starta rörelseträning och belastning tidigare jämfört med gängse behandling. I båda behandlingsgrupperna tillåts således tidig belastning och rörelseträning på ett kontrollerat sätt och detta innebär också en sannolik fördel i samband med gång och förflyttning. Den nya behandlingens eventuella fördelar kommer dock inte att kunna verifieras innan studien är genomförd.
Hantering av data, sekretess
Resultaten från testerna kommer att sparas i datoriserad form efter att ha kodats för varje patient. All data och resultat behandlas konfidentiellt.
Projektet är godkänt av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg.
Deltagande är frivilligt och kan när som helst avbrytas av deltagare i studien.
Projektansvariga
Projektledare
Nicklas Olsson, specialistläkare
Ortopeden SU/Mölndal
Vetenskaplig handledare
Jon Karlsson, professor & teamchef
Ortopedkliniken SU/Mölndal
100 brustna hälsenor kommer att deltaga i studien vid ortopeden, Mölndals Sjukhus – en studie som jämför modifierad kirurgisk teknik och icke-kirurgisk behandling kombinerad med tidig rörelseträning och belastning.
Min hälsena är nummer 82 i studien och ingår i gruppen icke-kirurgisk behandling. Med mina ord är jag del i en undersökning där hälsenan antingen opereras eller ska läka ihop av sig självt med lite hjälp på vägen. Skillnaden är att om hälsenan opereras kan man börja träna tidigare och om inte ska man böja och sträcka tårna ungefär 840 gånger om dagen och ca 47 000 gånger under 8 veckor och sen utökas träningen. I båda fallen får man stödja på foten.
Det gick inte att välja vilken behandling jag ville genomföra i studien, om jag tackade ja drogs en "lott" som bestämde vilken behandling jag skulle få.
Bakgrund och syfte
Akut hälsenebristning är en vanlig skada som ofta är förknippad med motionsidrott. Behandlingen vid akut hälsenebristning är mycket omdiskuterad och man kan idag inte säkert avgöra vilken behandlingsmetod som ger bäst resultat. Behandlingen kan göras med eller utan operation men alltid i kombination med olika typer av ortos (plast-stövel) eller gips. Även rehabiliteringen varierar mycket mellan olika studier. Tidigare behandlingsmetoder innebär att foten hålls mer eller mindre låst i gips eller ortos hela behandlingstiden, d.v.s. cirka 8 veckor.
Det finns idag vetenskapligt stöd för att tidig aktivering av senan är gynnsamt för läkningen av senan. Vi avser med den planerade studien att undersöka om det finns möjligheter att förbättra behandlingen jämfört med gängse teknik. Syftet är också att följa läkningsförloppet i samband med behandling av akut hälsenebristning och undersöka om det finns tecken på att tidig aktivering och belastning är gynnsamt och bidrar till en snabbare normalisering av senvävnad och hälsenefunktion.
I den aktuella studien jämföres kirurgisk och icke-kirurgisk behandling och samtliga patienter som ingår i studien kommer att använda en ortos som tillåter tidig kontrollerad rörelseträning och belastning.
Förfrågan om deltagande
Patienter med akut bristning i hälsenan som inkommer till ortopedkliniken i Mölndal kommer att tillfrågas om deltagande i denna studie.
Hur går studien till?
Den som väljer att delta kommer att enligt ett på förhand uppgjort schema väljas till endera kirurgisk behandling med tidig träning och ortos i 6 veckor, alternativt icke-kirurgisk behandling med ortos i 8 veckor. Patienten kan inte själv påverka val av behandling och har heller inte möjlighet att välja studiens behandlingar om patienten inte önskar deltaga. Behandling sker då enligt klinikens aktuella behandlingsregimer.
Patienter som väljer att medverka i studien följs av läkare och sjukgymnast inom ramen för detta projekt och både svara på enkäter och göra mätningar av hälsenefunktionen. Enkäterna tar ca 20 minuter att svara på och upprepas vid fem tilfällen (i samband med skadan, samt vid 3, 6 och 12 månader samt efter ca 5 år). Mätningarna genomförs på Lundbergslaboratoriet för Ortopedisk forskning (Sahlgrenska) och tar ca 60 minuter.
Vilka är riskerna?
Enligt bedömning kommer inte att patienten att utsättas för ytterligare risker, utöver normalt förekommande efter hälsenebristning till följd av deltagande i studien. I flera studier har kirurgisk behandling givit något lägre risk för så kallad re-ruptur, d.v.s .att senan går av igen, jämfört med icke-kirurgisk behandling. Detta får dock vägas mot en viss risk för komplikationer i samband med operation, bl.a. en liten risk för infektion, besvärande ärr och nervskada på ytliga hudnerver. Med hänsyn till detta tycks kirurgisk och icke-kirurgisk behandling kunna ge jämförbart slutresultat.
Finns det några fördelar?
De patienter som deltar i studien kommer att kunna starta rörelseträning och belastning tidigare jämfört med gängse behandling. I båda behandlingsgrupperna tillåts således tidig belastning och rörelseträning på ett kontrollerat sätt och detta innebär också en sannolik fördel i samband med gång och förflyttning. Den nya behandlingens eventuella fördelar kommer dock inte att kunna verifieras innan studien är genomförd.
Hantering av data, sekretess
Resultaten från testerna kommer att sparas i datoriserad form efter att ha kodats för varje patient. All data och resultat behandlas konfidentiellt.
Projektet är godkänt av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg.
Deltagande är frivilligt och kan när som helst avbrytas av deltagare i studien.
Projektansvariga
Projektledare
Nicklas Olsson, specialistläkare
Ortopeden SU/Mölndal
Vetenskaplig handledare
Jon Karlsson, professor & teamchef
Ortopedkliniken SU/Mölndal
