På vingliga Bambi-ben i jämtlandsfjällen

1:a semesterveckan med ortos

Jag besökte sjukgymnasten innan semestern, 2:a kilen togs bort för att hälsenan ska sträckas lite till. Jag beklagade mig igen eller rättare sagt uttryckte med inlevelse förundran över att inte ha någon smärta av de brustna hälsenan. Jag försökte även få lugnande bekräftan att det är ok, hälsenan läker som den ska?

Sjukgymnasten sa i princip att jag inte ska fråga så mycket utan vara glad och nöjd, coola ned och ha tålamod. Du har det bra ändå, de som ingår i gruppen "kirurgisk behandling" dvs har opererats har det mycket besvärligare i denna fas. Så jag åkte till fjälls på en veckas semester för att coola ned och njuta av tillvaron med ortos.

Jag känner mig som en gammal tant, vinglar och har problem om underlaget ej är slätt - det går jag inte med på...

Efter 8 timmar i bilen, Göteborg–Klövsjö, var vi på plats i fjällstugan. Det gick över förväntan att resa med ortos i bilen mycket tack vare AC:n och en kudde under foten. Upptäckte dock vid ankomsten att det var mycket vingligt i naturterräng, jag var som Bambi på hal is. Vi har ungefär 40 meter på naturstig från parkeringen upp till stugan, kryckorna är mer ett hinder som fastnar i blåbärsris och ljung.

Stora H tappade tålamodet med mig när jag lastade väskor och kudde för att ta mig upp. Det blev en familjediskussion, jag vill så gärna klara mig själv och har svårt att be om hjälp. Jag försökte mildra effekten av min tjurskalliga envishet, sa att det är viktigt att hela tiden testa hur mycket jag klarar av och även utöka det jag gör hela tiden... Stora H gick inte riktigt med på den förklaringen och kommenterade den vingliga gången, placerade mig i stugan och sen bar han upp all packningen.

Det blev underbara dagar med skiftande väder, stora H presterar den ena utsökta middagen efter den andra. En favorit var grillad bacon-lindad sparris som förrätt, kvällen avslutades sen med en liten promenad till vändplatsen, njöt av utsikten över Klövsjön. Livet med ortos är inte så dumt ändå. En veckas övning i jämtlands-fjällen var slut, jag kände mig något stadigare på benen och förberedd på fortsatt semester i det skotska höglandet med besök på whisky-destilleri.